lördag 28 april 2012

Välkommen till Sverige Tango

"Välkommen Tango" är en bilderbok skriven  av  Justin Richardsson och Peter Parnell,  med illustrationer av Henry Cole  (Kabusa förlag 2012). Det roliga med den här boken är att den bygger på  en sann berättelse om två pingviner på Central Parks Zoo i New York. Den handlar om två pingvinhannar, Roy och Silo,  som blir kära i varandra. Precis som alla andra par så vill de ha barn. När de andra paren ruvar på sina ägg, så ruvar Roy och Silo enträget på en sten. 

 En skötare på som sett alltsammans bestämmer sig för att ge Roy och Silo ett ägg från ett pingvinpar som alltid brukar få fler ägg än vad de kan ta hand om. Ur detta ägg kommer en pingvinflicka som de döper till Tango, eftersom det krävs två för en tango. Än i dag finns Tango och hennes pappor på Zoo i Central Park.

 När "And Tango makes three" kom ut i USA 2005 så väckte den stor uppmärksamhet. Mellan åren 2006-2010 utsågs American Library Association boken till årets mest utmanande bok,  alla år utom 2009 då man tyckte den var näst mest utmanande.  Boken har varit något som biblioteken har fått ta ställning till. I vissa stater förbjöd man boken på skolbiblioteken eftersom den ansågs gå emot traditionella familjevärderingar. Men det fanns också bibliotek som tog strid för boken efter klagomål från föräldrar. Mer om de rabalder boken skapade kan ni läsa  här

Den sanna berättelsen slår bort benen för de som annars skulle få lust att döma ut boken som onaturlig eller överdrivet konstruerad. Samtidigt är den bok med charm på klassiskt bilderboksmanér, med en retorik där det säregna ofta företräds av det lilla barnet,  men här av två pingvinhannar, skall hitta vägen till läsarens hjärta. De har lyckats med många. De har lyckats med mig. 

Illustrationerna är på intet sätt nyskapande. Pingvinerna är något förmänskligade på ett sätt som håller jämn takt med berättelsen. Det är djur det handlar om, men de har namn som Roy och Silo, som man kallar för pojkar. Illustrationerna påminner både om fågelmåleri och fabelbilder. Det är bra eftersom alltför nyskapande bilder säkerligen hade gjort det krångligare för den här viktiga berättelsen att nå ut. Härligt med böcker som man kan knäppa folk på näsan med. Roligt med bilderböcker med förmåga att bli viktiga. 

/Karin







söndag 22 april 2012

På resa med Tummelisa
























Charlotte Gastaut har illustrerat och tolkat HC Andersens Tummelisa. Boken har kommit ut på Rabén och Sjögren nu i vår. Jag tog med mig boken på en resa genom Europa. Det var inte planerat men resan slutade i Köpenhamn på ett HC Andersen museum där jag fick lyssna på den ursprungliga versionen av Tummelisa.  Sen åkte jag hem och letade rätt på min egen sagosamling av HC Andersen med illustrationer av Svend Otto, som jag fick i julklapp år 1976. Gastaut har gjort en förkortad och något förändrad tolkning av originalberättelsen.

Att jag skriver allt det här beror på att jag läst boken i snart två månader utan att jag har något särskilt att skriva om den,  mer än att den är hänförande vacker. Det gör ont i kroppen när jag läser den. Lite fånigt att erkänna, men jag är förälskad i den här boken.  Boken slår mitt i prick eftersom den balanserar väl mellan tradition och förnyelse, men också mellan skönhet och spänning.  Jag associerar bl.a. till Nils Dardel, Elsa Beskow och kinesiska mönster. Berättelsen tema påminner mig om tvångsäktenskap, kvinnlig frigörelse,  taoism och att följa sitt hjärta. Det är ju bra det, för innan den här boken så tyckte jag att Tummelisa var en rätt löjlig berättelse. En länk till Gastaut blogg finns här.
/Karin


söndag 1 april 2012

Gimbergssons giftigaste

Förr i tiden kunde det hända att reaktionärer försvarade sina dogmer med hänvisning till djurriket, som de menade var mer naturligt än det moderna sekulariserade samhället. På senare tid har det istället blivit allt mer populärt att använda etologi för att ge stöd åt mångfald. Den senare strategin verkar vara bättre än den förra, eftersom det finns kanske 100 miljoner djurarter på jorden, vilket verkligen ger utrymme för variation.

I vår kommer två bilderbökcer på temat. Välkommen Tango Kabusa Böcker) , som bygger på den sanna historien om två pingvinhannar i New York och Spinderella Tarantella av Inger Lindahl och Sara Gimbergsson (Alvina Förlag).

Spinderella Tarantella är en bilderbok som bygger på fakta om korspindeln med samma namn. Berättelsen handlar om spindelhonans liv. Vi får bland annat se och läsa om när hon äter upp sin man. Det är en humoristiskt bejakande text med många utropstecken. Spindrella Tarantella har inga bekymmer, hon är nöjd med sina val.

Om jag tyckte Gimbergssons förra bok Zenobia tappar bort sig var för tam så är jag desto mer förtjust i illustrationerna den här boken. Man känner igen att det är en Gimbergsson, men det är djärvare och lekfullare än vanligt. Jag tycker att Gimbergsson är duktig på att lyfta fram känslor och känslighet. I den här boken är det också känslouttryck som står i centrum, men betydligt starkare känslor, för Spinderella är hämningslös.

Bokens färger går i svart och rosa. Det är svarta siluetter av rädda människor, svarta spindlar men ofta med en rosa inramning. Mörkt och ljust möts på ett ovanligt sätt. Färgsättningen är en av de saker som bidrar till att boken inte hamnar i några genusfällor.

En rosa men också svart bok om spindlar, med en levnadsglad om än giftig honspindel. Det är en bok som vinner på att vara kontrast till många av de uttryck som dagens flickor tvingas spegla sig i. Den vinner också på konstnärlighet och ovilja att skriva på näsan. Eftersom det är avgjort att ingen kan komma och påstå att det är något bra med att äta upp sina äkta män.

/Karin