Familjen Sömnlösing eller The Insomniacs som boken heter i original är en
alldeles förtjusande bilderbok som uppfyller alla mina önskningar om vad en bra bilderbok bör vara. Den har en lustfylld berättelse med originella, roliga, mystiska bilder och intressant symbolik. (Bild
Bröderna Hilts , text Karina Wolf och översättning av Lennart Hellsing, Bonnnier Carlsen 2013)
Illustrationerna är för gjorda i mättade färger, de flesta i blått som svarar mot natthimmelns färgspektra, eller gult för att skildra dagsljuset. Boken handlar om en familj (en far, en mor, den dotter) som inte klarar av att hålla sig vakna på dagen efter att ha flyttat tolv tidzoner. De samtalar om hur de skall lösa sitt problem och kommer fram till att björnar sover bra. En natt ger de sig därför ut på jakt efter björnarna som de hoppas kunna få råd av. Men de träffar inga björnar men många andra djur eller som det står:
Familjen Sömnlösing gjorde en upptäckt
Mörkret var fullt av liv.
Bland annat havsängel, jordsvin, grävling. Det blir så att familjen hanterar sitt liv genom att lägga om sina rutiner. Flickan läser kvällskurser på distans och föräldrarna jobbar på natten. De får det bra och gör nattens liv till sitt. Symboliken i bilderna speglar en fascination över allt familjen upptäcker av natten.
Det finns en kraft i den här berättelsens illustrationer som gör dem otvivelaktiga och självklara, trots exempelvis att pappan mest ser ut som ett ägg med mustasch och ben som får mig att tänka på krocketbågar, medan mamman och dottern ser mer ut som människor. Berättelsens tema, mötet med natten och ett annorlunda livsval gör också boken spännande
. Berättelsen får mig att associera både till Neil Gaiman och Astrid Lindgren.
Familjen Sömnlösing är utan
pekpinnar vilket visar på en tilltro till fantasi och läsarnas förnuft. En bok som öppnar världar. Sånt är stärkande.
/Karin