måndag 11 januari 2016

Att inte förlora sig i vuxenheten

Stian Holes bilderbokskonst är som skimmer på vattnet där det blänker till mest hela tiden och överallt. Likaså var det när han föreläste för Barnboksbildens vänner i maj förra året, men då var det genom att skimra fram citat som hela tiden fastnar i hjärtat och påminner om stora tankar i barndomen som kanske knuffas undan i vuxenlivet. Hans digitala collageteknik visas upp på storbild och det går inte annat än att hänföras. Nu kommer Morkels alfabet äntligen på svenska.

Det är något magiskt med barnminnen och det är något magiskt med barnböcker, det vet vi ju vid det här laget. Relationen, och kanske förlusten, av barnet i vuxenlivet är något Hole arbetar mycket med. När han arbetar med sina böcker får han vara vuxen och barn samtidigt. Det tycker Hole är en viktig utgångspunkt i arbetet med böckerna - att leka och betrakta. Att se en gång till. Han beskriver det som att vara på teater, där du sitter lite på nålar för att förväntansfullt se vad som händer. Bara en glimt av något, så lite ska till för att barndomsminnena och idéerna ska komma. Och hos Hole glimtar det till.

- Sen far man ut över en klippa in i vuxenvärlden, där man glömmer sig själv… Igenkännande suckar ljudar när Hole önskar han kunde se världen mer som ett barn igen.

I morkels alfabet (Alfabeta förlag, 2016) är det barndomen som bästisrelationen mellan Anna och Morkel. Morkel som sällan är i skolan och bor i en trädkoja. Ja, det är alltså Anna från Annas himmel som är tillbaka, denna gång med stickad mössa. På en av bilderna författaren visar upp är mössan på Annas huvud klarröd och matchar fint Holes energiska ansikte som upplyses av talarstolens sken. Anförandet är en fin energikick, precis som Morkels alfabet stärker och ger värme. 

Boken är nästan filmisk i sina perspektiv - ovanifrån, långtbort, nära, högt upp. En lekplats av kreativitet, där Stian som han säger får laga sitt eget alfabet. Vilket alfabet har egentligen Morkel där i sin koja? Det är genom lekar som barnen förstår världen.

Just det här med lekplats är viktigt menar Hole. För pedagogen måste läsningen vara av nytta, medan Hole tycker läsning alltid har en vinning i sig. Exempelvis att världen växer av läsning och gör att vi utvecklar empati. Att läsa är en mötesplats där vuxna och barn möts och där tempot saktas ner – något Hole menar verkligen behövs idag. Vad känner du när du läser är en viktig fråga att tänka på, både för barn och vuxna. Att stanna upp och tänka efter. Sen är förhoppningen att vuxna blir som barn på nytt.

- Då som barn läste jag mest vuxenböcker. Nu läser jag bara barnböcker, erkänner han och möts av gillande skratt.

Barnböcker som betytt mycket för Hole: Pippi Långstrump, Hjortfot, Alice i Underlandet och Räddaren i nöden.


Morkels alfabet är donerade av Barnboksbildens vänner till Göteborgs Konstmuseums samlingar. Boken kommer ut på svenska i januari 2016 av Alfabeta förlag.