söndag 27 maj 2012

Bilderboksretro

Det första som slår mig när jag börjar bläddra i bokserien Bilderboksretro är att många av de bilderböcker som presenteras redan i första antologin (om bilderböcker från 50-talet) fortfarande är aktuella. Böckerna om Plupp och serieversionen av Pippi Långstrump ges ständigt ut på nytt. Fortsätter vi till 60-talet är såväl dagens fem- som femtioåringar bekanta med Lilla Spöket Laban, Lilla Anna, Totte och Babar. Och sedan har vi 70-talet, då allas vår Alfons Åberg föddes. Kort sagt: Vår bilderbokshistoria är i allra högsta grad levande och stora delar av den förblir därmed inte bara historia.

Som en följd av detta är det lika naturligt för mig, född i början av 80-talet, att se 50-talets Kriktor, 60-talets Lisen kan inte sova och 70-talets Tandresan som min barndomslitteratur. Slitstarka både till det inre och yttre, kan våra favoriter leva vidare decennium efter decennium. För mig är serien Bilderboksretro därför en härlig nostalgitripp från 50- till 70-tal. Jag ser med spänning fram emot mitt decennium, 80-talet. Boken ges ut i höst och avslutar därmed serien.

Även om bilderna ska stå i fokus – och det gör de verkligen! – kan jag önska att det hade funnits lite mer text, lite mer bakgrund, lite mer historia. Bilderna i all ära, jag vill veta mer! Vi är inte bortskämda med samlad bilderbokshistoria i det här landet och det finns mycket att berätta. Bilderböcker har både älskats och kritiserats och lyckas fortfarande skapa debatt. Se bara på nyligen utgivna Kivi & monsterhund, den första bilderboken innehållande ordet ”hen”!

MEN bilderna är förstås det viktigaste och det är glädjande att de faktiskt får ta så mycket plats som de gör i Bilderboksretro. Visst känns det bittert att jag inte får läsa och titta i varje bilderbok i dess helhet, men det ger å andra sidan både mig och alla andra en god anledning att uppsöka närmaste bibliotek för fortsatt bilderboksläsande. Kanske upptäcker vi dessutom andra personliga favoriter när vi botaniserar för fullt i bilderbokshyllorna?

/Anna

onsdag 23 maj 2012

Gå på bilderboksevent!





Som annonserats i medlembrev och på facebook så håller vi vårmöte  tisdagen den 28 maj. Det finns möjlighet att anmäla sig till och med måndag. Kvällens föreläsare är bilderboksillutratör Sara Gimbergsson. Därefter blir det boklotteri, smörgåstårta, ett glas vin och kaffe. 

Plats: Gamla Hovrätten, Göteborgs Universitet, Erik Wijksgata 6
Tid: 19.00
Pris: 150 kronor för medlemmar, 170 kronor för gäster och 100 kronor för studenter. 
Anmäl er genom till Frida på bokskåpet genom att ringa 306 30 00 eller mejl: frida@bokskapet. se 

Riktigt rolig händelse i sommar  är  Göteborgs konstmuseum utställning  A, B, Se! som bjuder på ett brett urval av klassiska och moderna barnboksillustrationer med exempelvis konstnärer som Kaj Beckman och Svein Nyhus. Utställningen pågår mellan den 13 juni- 4 november. Illustrationen här är Kaj Beckmans Tummelisa och den kommer att vara med i utställningen. 

/Karin

fredag 11 maj 2012

Bra frågor i Stora Bebisbytet

Det stora bebisbytet med bild av Lisen Adbåge och text av Petter Lidbeck piggar upp mig (Natur och Kultur 2012) Det är en oväntad bok, på så sätt att historien är svår att förutsäga, vilket får mina  stundom rätt trötta ögon att vakna till av. Boken gav en oförutsebar läsupplevelse eftersom den fick mig att fundera över samhällsfrågor som jag inte har några svar på. 

Berättelsen handlar om ett modernt kungarike där alla med bebisar en dag hittar en lapp i barnens säng där det står Jag har tagit din bebis och lagt dit en annan. Självklart uppstår kaos. Någon har fått ett vitt barn  istället för två bruna. En annan har fått en flicka istället för en pojke. Kungen och drottningen har också blivit av med sitt barn, osv. 

Monarkerna får uppgiften att lösa problemet. Det ges olika drastiska förslag på hur man skall lösa problemet som att lägga alla barnen i en hög och ta den som man tror är sin egen.  Ju längre tiden går ju starkare växer oron för de barn som de har hand om, att ingen skulle vilja ta hand om det. Tillsist har det gått ett år.  Fler och fler blir övertygade om att de har fått det bästa barnet. Då bestämmer drottningen att ska behålla det barn man fått och vill föräldrarna inte det så menar man att det är fel på föräldrarna och inte barnet. 

Lisen Adbåge är i toppform. Hennes känsla för det komiskt överdrivna kommer till sin rätt. Bilderna är inte myllrande men är ändå prydda med många oväntade drastiska detaljer. Berättelsen får mig att associera till PO Enquists bok Kapten Nemos barn som handlar om hur två barn förväxlades på BB i Bureå. Jag tänker också på det afrikanska ordspråket Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn. Jag tänker på barnen i vårt samhälle. Vems är de? 

/Karin