Bilderboksretro

Det första som slår mig när jag börjar bläddra i bokserien Bilderboksretro är att många av de bilderböcker som presenteras redan i första antologin (om bilderböcker från 50-talet) fortfarande är aktuella. Böckerna om Plupp och serieversionen av Pippi Långstrump ges ständigt ut på nytt. Fortsätter vi till 60-talet är såväl dagens fem- som femtioåringar bekanta med Lilla Spöket Laban, Lilla Anna, Totte och Babar. Och sedan har vi 70-talet, då allas vår Alfons Åberg föddes. Kort sagt: Vår bilderbokshistoria är i allra högsta grad levande och stora delar av den förblir därmed inte bara historia.

Som en följd av detta är det lika naturligt för mig, född i början av 80-talet, att se 50-talets Kriktor, 60-talets Lisen kan inte sova och 70-talets Tandresan som min barndomslitteratur. Slitstarka både till det inre och yttre, kan våra favoriter leva vidare decennium efter decennium. För mig är serien Bilderboksretro därför en härlig nostalgitripp från 50- till 70-tal. Jag ser med spänning fram emot mitt decennium, 80-talet. Boken ges ut i höst och avslutar därmed serien.

Även om bilderna ska stå i fokus – och det gör de verkligen! – kan jag önska att det hade funnits lite mer text, lite mer bakgrund, lite mer historia. Bilderna i all ära, jag vill veta mer! Vi är inte bortskämda med samlad bilderbokshistoria i det här landet och det finns mycket att berätta. Bilderböcker har både älskats och kritiserats och lyckas fortfarande skapa debatt. Se bara på nyligen utgivna Kivi & monsterhund, den första bilderboken innehållande ordet ”hen”!

MEN bilderna är förstås det viktigaste och det är glädjande att de faktiskt får ta så mycket plats som de gör i Bilderboksretro. Visst känns det bittert att jag inte får läsa och titta i varje bilderbok i dess helhet, men det ger å andra sidan både mig och alla andra en god anledning att uppsöka närmaste bibliotek för fortsatt bilderboksläsande. Kanske upptäcker vi dessutom andra personliga favoriter när vi botaniserar för fullt i bilderbokshyllorna?

/Anna