lördag 10 mars 2012

Levi Pinfold

Under senaste veckan har jag träffat på småfolk i två av de böcker jag läst; i den franska ungdomsboken Oksa Polock och i den brittiska bilderboken Djangon av Levi Pinfold. Småfolk har ju under senaste århundradet levt mer eller mindre i reservat på Island. Kan man anta att det är den ekonomiska krisen på Island som fått småfolket att söka sin tillflykt till andra länder?

För Djangon som kommit ut på svenska på Karneval förlag i år vann Levi Pinfold 2010 priset The booktrust early Years Award.

Det är en spännande berättelse med en mättad symbolik. Vad som skiljer den från andra bilderböcker med liknande pretentiösa anslag är att den nog är ganska lättillgänglig även för barn. Illustrationerna påminner mycket om naturalistiska målningar, men med en närvaro av en nerv från ett naturens spratt, representerat av en Djangon, en armhög stor figur. Berättelsen är också en blinkning till romantikens skildringar av kringresande och romer.

Djangon handlar om en pojke som lever i ett cirkusläger. Pojken träffar på en liten filur, Djangon, som ställer till det för pojken. Det första han gör är att förstöra pojkens pappas banjo. Djangon ställer till med en massa saker som pojken får skulden för. Tillsist får pojken nog och kör i väg Djangon. Sen blir pojken ledsen. Till tröst får han en banjo av sin pappa.

Berättelsen är inspirerad av den romske jazzlegenden Jean Django Reinhardts liv.

/Karin


Inga kommentarer: