Emma Virke blev känd illustratör när hon 2009 vann Natur och Kulturs bilderbokstävling med boken Mops, i vilken hon illustrerat och Eva Lindström skrivit texten. Nu när hennes alldeles egna bok Brevet till månen (Alvina förlag 2010)kommit ut så ligger ord som ett eget universum nära till hands för att beskriva vad som tilltalar mig med Emma Virkes illustrationer. Hon är inte ensam om att som bilderboksillustratör att ha ett eget universum, utan snarare är det väl vad som krävs för att sticka ut och tillföra något nytt. Det som jag tycker gör Emma Virke speciell är att hennes bilder är anakronismer, d.v.s blandning av olika tider. I brevet till månen så är det en blandning av dåtid, nutid och en framtid med möjliga rymdfärder. Berättelsen är också ett möte med det fantastiska där månen är någon som pratar och förmedlar sig med flickan som är bokens huvudperson.
Jag är förtjust i att Emma Virkes tecknar barn med så spännande ansikte. Både i Mops och Brevet till månen ser barnen gamla ut (tycker jag!) Jag har mött sådana barn i verkligheten, särskilt barn under två ser ibland ut som gamla gummor och gubbar. Men jag har aldrig tidigare mött barn som illustrerats på det här sättet i bilderböcker . De gamla ansiktena tillför en speciell spänning i berättelsen.
/Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar