I går morse, när jag hade ganska bråttom till jobbet, lade jag märke till en liten pojke på ungefär 4 år. Med stor iver cyklade han runt runt. En bit bort stod hans mamma, lillasyster och storasyster. Jag vet att det var på väg till förskolan och de väntade givetvis på att pojken skulle börja cykla rakt fram istället, mot samma mål som dem. Det fanns ett slags förstånd i den där cykelturen runt runt som man kanske skulle kunna kalla det för det barnsliga förståndet. För det handlar självklart om att värna om det härligt kreativa framför långtråkigt stressiga rutiner som ingen är särskilt förtjust i, men som ändå måste råda för att vardagen skall fungera och som vi vuxna måste stå för. Om just detta handlar Fannys fantastiska resa av den franska barnboksillustratören och författaren Charlotte Gastaut. Det är en typiskt ljuvlig bilderbok med härligt charmfulla bilder, fulla av överraskningar som ovanligt utstansade blad och en del färgade smörpapperstunna sidor för ovanliga effekter. Historien börjar med några uppslag med stora bokstäver som täcker nästan hela uppslagen bestående av Fannys mammas tjat som "Hade du borstat tänderna?" "Svara när jag pratar med dig" och "Åhh jag blir så trött" I bilderna finns också Fanny. Hon håller för öronen, kramar kudden, sjunger. Sedan flyr hon iväg ut i sitt äventyr bland moln, växter och märkliga landskap. De sidorna är utan text. Det påminner om Tove Janssons illustrationer, om landskapen som Mumin och Lilla Knyttet färdas i, fast ivrigare, färggladare och utan vemod. Det är som en bergådalbanefärd för den som tjuter av glädje i alla backarna.
Jag önskar bara att det var Fannys pappa som var tjatade istället för hennes mamma. Men som sagt en typiskt ljuvlig bilderbok om Fannys alltigenom fantastiska resa. På franska heter boken Le Grand Voyage de Mademoiselle Prudence
/Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar