Att upptäcka detaljerna

karnevalforlag.se/bocker/vem-dar‎

‎ Ibland när jag ser småbarns föräldrar tänker jag att de sliter ut sig i onödan. Att småbarn har så mycket att lära oss om det anspråkslösa, att man borde låta sig vila i det under barnens första två år. Det är så mycket annat som är slitsamt som man inte kommer undan, som infektioner, blöjor, förskolans tider eller att försöka förstå betydelsen av ett skrik.

När min son var 1 år tog jag med honom till Borås djurpark. Han hade förstått att jag ville att vi skulle titta på djur, så det gick han med på. Men hans perspektiv var ett annat än mitt. När vi stod utanför elefantparken så studerade han myrorna på marken framför sig.  Man skulle kanske tro att det här var en misslyckad resa, men det var det inte. Det var ett uppvaknande. Jag insåg hur bra småbarn är på att studera detaljer och hur kul jag tyckte det var att försöka se saker på hans sätt. (Fast jag grämde säkert  över pengarna jag lagt ut på den där resan)

Det var sådant jag kom att tänka på när jag läste pekboken Vem där? av den internationellt uppmärksammade tyska bilderboksskaparen Constanze V. Kitizing. Vem där frågas på vartannat uppslag , som också visar en närbild på något djurs teckning, som giraffmönster, en nyckelpigas prickar eller en tigers ränder. På nästa uppslag finns sedan hela bilden med en kort rad som innefattar något om djurets egenskaper, som en fin nyckelpiga eller en orubbligt lugn tiger. En smart och snygg pekbok som jag tror kommer att passa många småbarn. Ibland tycker jag att det kan vara svårt att begripa vad som är ett barnperspektiv eller inte, men i den här boken råder det ingen tvekan. Det är ett prima barnperspektiv, originalitet och konstnärliga kvalite.

 Kolla in Constanze V Kitizings intressanta hemsida.
/Karin